Med tunga steg...

Ibland kan man känna sig sådär, hmm jag vet inte ens hur jag ska uttrycka mig.. Kanske tom? jag vet inte äns om jag har några kännslor just nu.. allt känns bara blää.. just så faktist, BLÄ.. haha.. konstigt men sant..
Jag skulle nog bara vilja ha dig här nu, det var så länge sen nu.. men jag kan inte släppa dig, det kommer alltid att vara du som har störst plats hos mig.. jag vet inte varför men du är den enda som kan göra mig riktigt lycklig.. när jag ligger i din famn känns det som att tiden står stilla, allt känns så trygt.. så underbart!

Nu ska jag fördriva tiden med att plugga så kanske kan trycka undan alla tankar ett tag.. eller kan jag det ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0